Syftet med arbetet var att undersöka om metoden ?Stor och liten bok? utvecklar elevens läs- och skrivförmåga. Bakgrunden baseras till stor del av tidigare forskning kring läs- och skrivinlärning. Den tar även upp vikten av motivation vid inlärning, pedagogens roll samt varför kunskapen att läsa och skriva är viktig. Bakgrunden belyser olika läs- och skrivmetoder där ?Stor och liten bok? har en central plats.

I dagens samhälle är påtagliga skillnader i hälsa mellan olika sociala klasser ett välkänt faktum. Eftersom arbetet har en central plats i individens liv, är arbetsvillkoren som är direkt kopplade till klass, viktiga för skillnader i hälsa mellan olika yrkesgrupper. Utöver dessa kan en rad andra faktorer som påverkar sambandet mellan klass och hälsa nämnas. Frågan som uppstår och kommer att behandlas i denna undersökning, med hjälp av en regressionsanalys, är hur mycket av sambandet mellan klass och hälsa som kan förklaras med hjälp av yrkesrelaterade faktorer, såsom krav, kontroll och stöd. Vidare är vi intresserade av den relativt outforskade variabeln sjuknärvaro, och om den kan ge någon implikation på vårt samband.

Den här studien undersöker med hjälp av diskurspsykologiska verktyg hur samspelet mellan klass, respektabilitet och känslor konstrueras i ett diskursivt sammanhang. Det diskursiva sammanhanget behandlar kategorin prekariatet. Mot bakgrund av Guy Standings teori om prekariatet som en klass i vardande tillsammans med ett nyanserat och kulturellt förhållningssätt till klass undersöks hur prekariatets medlemmar konstruerar klass och sina identiteter genom rättfärdigande presentationer av anständighet och känslor. Genom att konceptualisera klass som något som konstrueras i diskursiva sammanhang så argumenterar jag för att det diskurspsykologiska angreppssättet kan bidra till nya insikter för att nå en djupare förståelse av social klass i allmänhet och prekariatet och dess medlemmar i synnerhet. Resultatet av analysen visar att konstruktioner av den prekära identiteten och livsstilen i prekariatet kännetecknas genom uttalanden om otrygga anställningsvillkor och otrygga livsbetingelser..

Detta examensarbete är utfört på uppdrag av Holmsunds sågverk, SCA. Syftet är att beskriva kvalitén hos talltimmer från förstagallringar som kommer att göras på SCAs eget skogsinne-hav de kommande 10 åren. Studien grundar sig på 334 stockar från 22 olika bestånd i Västerbotten. Urvalet av träd och sedermera stockar kan likställas med tvåstegssampling, först ett PPS-urval av bestånd och sedan ytterligare ett PPS-urval med relaskop. Samtliga stockar bedömdes i VMFs sågtimmerklasser av virkesmätare före provsågning, alla fel noterades.

Syftet med högskoleavhandlingen var att konstruera en klass-D förstärkare för audio med en DDXi-2161 krets från Apogee. Förstärkaren har en digital stereoingång för I²S-format. Digitalisering av en analog audiosignal sker med codec-kretsen WM8731 från Wolfson. För att möjliggöra implementering av funktioner för digital signalbehandling av audiosignalen ingår en FPGA-krets från Altera i systemet. Gränssnitten mellan codec-kretsen och FPGA:n samt FPGA:n och klass-D förstärkaren är beskrivna med VHDL och implementerade i FPGA:n.

Hundrasen Nova Scotia duck tolling retriever (tollare) är överrepresenterad för autoimmun sjukdom med SLE-liknande inslag, immunmedierad reumatisk sjukdom (IMRD). Hos såväl människa som hund har kopplingar påvisats mellan autoimmuna sjukdomar och olika gener som kodar för MHC klass II. I en tidigare studie över tollare med IMRD sågs stark koppling till MHC klass II. I den här studien har vi tittat närmare på hundar med IMRD som är positiva för antinukleära antikroppar (ANA) och studerat eventuella kopplingar mellan immunofluorescens mönster och MHC klass II-generna. Hundarna har delats in i undergrupper utifrån om de haft ett kornigt eller homogent mönster vid positivt ANA.

Vi ville med vår undersökning försöka främja känslan av gemenskap i en klass med hjälp av gruppstärkande övningar. Känslan av gemenskap i en klass anser vi ha stor betydelse för elevens och klassens utveckling både socialt och akademiskt. Genomförandet skedde i tre olika klasser på två skolor i år 3 och 4, med sammanlagt 54 elever. Under den sju veckor långa praktiken genomförde vi i varje klass sex övningstillfällen med flera övningar där en övning var återkommande vid varje tillfälle. För att få fram resultatet av övningstillfällena använde vi oss av observationer och intervjuer.

Eftersom vi upplevt att flickor ofta underskattar sin förmåga och sina kunskaper i matematik har vi valt att fördjupa oss i vilka faktorer som påverkar flickors prestationer och förhållningssätt i ämnet matematik. Vi har låtit flickor ur en klass 8 och en klass 9 arbeta i tjejgrupp under tre veckor. De har fått besvara enkätfrågor dels före delningen och sedan veckovis under periodens gång. Sammanfattningsvis kan vi se en antydan till en positiv förändring i flickornas självförtroende och självskattning. Trots att vi inte har fått ett tydligt resultat utifrån vårt syfte har flickorna varit odelat positiva till att arbeta i tjejgrupp.

När folkskolan infördes i Sverige år 1842, fanns det ingen klassindelning. Den vanligaste förekommande modellen var att flera åldrar gick i samma klassrum, med en lärare. Det är alltså inget nytt påfund att barn av olika åldrar med en gemensam lärare undervisas i ett och samma klassrum. Men åldersintegrerade klasser har blivit allt mer vanligt i den svenska skolan sedan den på nytt introducerades i slutat av 1970-talet. Man räknar med att år 2001 går drygt 30%elever i de lägre åldrarna i en åldersintegrerad klass sina första skolår.

Syftet med undersökningen är att genomföra en jämförande klass- och genusanalys av två stycken situationskomedier: Two and a Half Men och The new Adventures of Old Christine.Vi undersöker vad som genererar status i de två serierna och om detta skiljer sig något serierna emellan. Vi kommer bland annat fram till att egenskaper som ett lyckat äktenskap och god ekonomi är statusbringande medan ett misslyckat äktenskap istället lätt genererar låg status..

Internationella undersökningar visar att läsförståelsen drastiskt sjunkit bland svenska elever.   Svenska elever presterar numera under OECD-snittet i läsförståelse.  Den försämrade läsförståelsen är ett brett samhällsproblem som engagerar fler aktörer än skolan. Våren 2014 lanserades projektet En läsande klass genom att en studiehandledning i bokform delades ut gratis till samtliga svenska låg- och mellanstadieskolor i Sverige.Det övergripande syftet med  denna studie har varit att undersöka hur studiematerialet En läsande klass  uppfattas av de grundlärare i låg- och mellanstadiet som använder sig av modellen. För att få svar på frågeställningarna har jag tagit hjälp av tidigare forskning och litteratur som behandlar ämnet läsförståelse.

Uppsatsen tar upp frågor kring arbetet med ?forskning? som bedrivs av elever i grundskolan. Det som är fokus i denna studie är frågan hur eleverna i sin fria forskning väljer ämne och tillvägagångssätt i sitt forskningsarbete. I studien anläggs ett sociokulturellt perspektiv på lärande och de resultat som framkommer analyseras framförallt genom teorier kring lärande i praktikgemenskaper. Den empiriska delen av studien har genomförts i en åldersintegrerad klass i grundskolans år F-5.

Uppsatsen tar sin utgångspunkt i den problembild Landskrona som stad omgärdats av sedan en tid tillbaka, där media och allmänhet byggt upp ett negativt rykte kring staden. Utifrån teorier om etnicitet, klass och ungdomsproblematik görs en diskursanalys av denna problematik. Uppsatsens andra del är en enkätstudie av elevers uppfattning om sin vardag på en skola i Landskrona, där fokus dels läggs på trivsel och trygghet, men även på gängbildningar. Problembilden läggs till elevernas uppfattningar för en större diskussion kring, och analys av relationen dem emellan, samt följder av detta..

Politisk identitet och klass- och könsmässiga strukturer undersöks i den tidiga fackliga organiseringen bland textilarbetarkvinnor i Malmö mellan åren 1889 och 1902. En tid av öppningar i tolkningen av könsmönstren är märkbar när den svenska fackliga organiseringen tar fart i slutet av 1800-talet. Kvinnorna tar sig ett utrymme som sedermera blir ifrågasatt..

Abstract Näslund, Gabriella och Petersén, Katrin (2011) Fattig? En studie om pedagogers förhållningssätt till begreppen fattigdom och klass. Malmö: Lärarutbildningen, Malmö Högskola Denna uppsats handlar om pedagogers förhållningsätt till begreppen fattigdom och klass utifrån ekonomiskt skilda område. Resultaten utifrån analysen visar att fattigdom är svårt att definiera för samtliga pedagoger. Fattigdom är även relativ till tid och plats och vad en individ anser vara nödvändigt för en skälig levnadsstandard.